Inga sneda nässlor från ruinens brant!

Gårdagen bjöd på "hej då"-middag hemma hos Fondins!
Eller hej då förresten, det var mer "vi ses lite senare"-middag..

Anyhow, så hade min ambitiöse vän plockat nässlor och gjort nässelsoppa till förrätt, och hemmagjorda köttbullar, potatis med gräddsås till varmrätt.
Mycket gott, och skoj att prova nässelsoppa! Hade aldrig fått för mig att göra det själv, men Jim är inte som andra barn...

Till efterrätt hade han gjort en mixad(?) blåbärscheesecake för att runda av det svenska temat.
Just cheesecake känns omåttligt svenskt, men jag får väl credda honom för blåbären iaf! :)
Var hursomhelst otroligt gott och trevligt!

Man har nästan precis börjat vänja sig vid att ha honom här, så drar han igen..
Inte för inte man saknar honom, men han var ju god nog att lova mig att jag skulle få bo i hans NY-penthouse medans jag pluggar på Harvard Law!
Tydligen skulle han finansiera den biten åt mig också, vilket kom som en glad överraskning!

Ännu en av alla otaliga måndagar...

OK, jag ska fatta mig kort; Jag hatar måndagar!

Finns det något värre?
Inte nog med att det suger att gå upp måndagmorgon för att masa sig till jobbet, utan man ska spendera större delen av söndagen med att ha ångest över det också!

När måndagen väl är över, så slår jag volter för då har ju halva veckan gått känns det som..
Dessutom så händer det i princip aldrig något kul på måndagar, möjligtvis att det är fotboll någongång, men iövrigt så suger de!
Sen så verkar det alltid vara kasst väder på måndagar, vilket bidrar ytterligare till dess låga värde..
Är måndagarna i grund och botten ett straff för alla synder man begått under helgen?

Man kanske borde införa någon sorts "tradition" att alltid göra något kul på måndagkvällarna?
Behöver ju inte vara några avancerade grejer.. Bara gå ut och käka, eller varför inte en picknick? Fast picknick går ju iofs bort med tanke på måndagsvädret...

Det löser sig!

Idag läggs min bror in för sin stamcellstransplantation, vilket innebär att han kommer vara mer eller mindre isolerad i en månad, pga infektionsrisken...
Detta suger verkligen, och det känns jävligt tungt om man tänker på hur illa det var under cellgiftsbehandlingarna, och att han sen varit så pigg sista tiden!
Nu ska han tillbaks ner i den skiten igen...

Dock är ju detta ett steg mot att bli friskförklarad, eller jag vet iofs inte om man kan bli "friskförklarad" från detta, men åtminstone så frisk man kan bli! Tydligen ska återfallsrisken minskas betydligt i och med detta...
Sen det faktum att han hela tiden är positiv gör att man känner sig lugnare...

Jag är med dig, och jag vet att det ordnar sig!

Äntligen!

Så är Allsvenskan igång igen..
Stadionmatch imorgon, och det är så man riktigt längtar!
Efter att ha sett Spanien dominerat i EM med sitt "tiki-taka", och världsspelaren Anders Svenssons totalt överlägsna skicklighet på tv, ska man nu få se allsvensk grisfotboll och Anders Svensson live.. Det kan ju pirra till för mindre!

Förhoppningsvis blir det grymt väder, vilket innebär några kalla i Humlegården.. I värsta fall får vi nöja oss med Östra!

Vore så grymt skönt med tre pinnar! Skiter egentligen hur det ser ut, bara det blir vinst!
Om sen Anders Svensson sätter sin handväska i halsen, så gör det mig inget...

Envis som en åsna..

Jag har insett att jag kan vara envis till förbannelse, och jag förlorar på det i nio fall av tio!

Senast igår kostade det mig två hotellnätter i London, och inte så långt innan det så kostade det mig matchbiljetter till samma Londonresa...
Sen så kanske jag inte ska vara så korkad heller, att jag drar igång ett vad om saker och ting, men det får bli ett helt annat inlägg...

Hursomhaver, så är det bra att man är bestämd osv, men det gäller nog att jag väljer mina tillfällen! Ibland är det bästa att bara bita sig i tungan, och låta saker och ting bero...

Jag måste helt enkelt bli mer ödmjuk, för det händer, trots allt, att jag har fel ibland :)

Väljer dock att skylla detta på mina gener, då den manliga delen av min familj är mer eller mindre, totalt befriade från ödmjukhet... Frågar ni dem, så lär dem dock säga att det är få som är så ödmjuka som dem;)

Uppdatering och storstädning!

Efter att denna omåttligt populära blogg, legat nere några månader av olika anledningar, så är den nu iaf någotsånär tillbaka...
Kommer skriva i den när jag känner att jag orkar och vill!

Har även passat på att radera en jäkla massa inlägg, då vissa saker tillhör det förflutna och man bör inte älta saker i evighet + det faktum att vissa grejer varit rent dravel! :)

Herrens vägar äro outgrundliga...

Nu är ju jag förvisso inte särskilt kristen av mig på det viset, men livet tar både märkliga och fascinerande vändningar!

Man tycker man har läget under kontroll, men innan man hinner blinka, så är allt ställt på ända, och man måste anpassa sig till nya förutsättningar.
Detta är både på gott och ont, även om jag generellt tror att förändring är bra.

Det blir i princip aldrig som man tänkt sig, och man kommer på sig själv att befinna sig i diverse märkliga situationer som man aldrig kunnat förutse eller ens ana!

Personligen så funkar aldrig min "gameplan", utan det blir alltid på något annat sätt än jag trott eller planerat!
Kan ju iofs vara direkt förknippat med min karaktär, eller i detta fallet, totala avsaknad av det...